Kritik mot Region Gävleborg med anledning av en chefs agerande i samband med intervjuer
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern riktar kritik mot Region Gävleborg för att en befattningshavare agerat på ett sätt som står i strid med grunderna för yttrandefrihetsgrundlagens förbud mot hindrande åtgärder och efterforskning av källor.
Ärendet
Bakgrund
I en anmälan som kom in till Justitiekanslern ifrågasattes om en chef vid Hudiksvalls sjukhus brutit mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i samband med att han i mars 2022 ingripit mot journalister från SVT som var på plats vid sjukhuset för att intervjua medarbetare.
I anmälan hänvisades till en artikel på SVT:s webbplats. Enligt artikeln hade SVT bjudits in på en avdelning och där intervjuat medarbetare. På väg ut mötte SVT:s reporter en biträdande verksamhetschef som var upprörd över att SVT var där utan att ha pratat med ledningen. Han ville också veta vad de pratat om, vilka frågor som ställts och ville även se det inspelade materialet. Enligt artikeln ledde situationen till att två av de intervjuade sjuksköterskorna inte längre ville medverka i programmet.
Utredningen
Justitiekanslern har med anledning av anmälan inhämtat ett yttrande från Region Gävleborg. I yttrandet har i huvudsak följande anförts.
Alla anställda har rätt att prata med media utan att chefer ska blanda sig i vad det handlar om. Det är inte bara en grundlagsskyddad rättighet utan lika mycket en grundläggande princip för att regionens hälso- och sjukvård ska kunna bedrivas så öppet och säkert som möjligt.
Att fråga om vad som sagts vid den specifika intervjun är således helt fel och regionen vill beklaga det inträffade. Den berörda chefen är vidtalad och ångrar sitt agerande. Han har kontaktat journalisten och de berörda medarbetarna med en ursäkt och förklarat varför han agerade som han gjorde.
För att skydda framför allt patienternas integritet råder som grundregel film- och fotoförbud i sjukvårdens lokaler i Region Gävleborg. Regionen behöver kunna garantera att personer inte filmas eller fotograferas mot sin vilja. Ett tillstånd att fotografera eller filma i vårdens lokaler kräver ett skriftligt godkännande i förväg av ansvarig verksamhetschef, som har att säkerställa att fotograferingen eller filmningen sker på ett tillräckligt säkert sätt. För att minimera risken för smitta i vården rådde under tiden för intervjun dessutom en avrådan från besök, om dessa inte var nödvändiga. Detta har lett till att även godkända intervjuer oftast gjorts utanför sjukhusen. Den berörda chefen förklarar sitt agerande med att han därför tappade fattningen när han mötte en för honom okänd person med en filmkamera inne på avdelningen.
Vi lever i en demokrati där det fria ordet är oerhört viktigt. I vården har man även ett särskilt ansvar att värna de patienter man hjälper. De två står givetvis inte i motsats till varandra. Varje chef som anställs inom Region Gävleborg får i sin grundutbildning information om meddelarfrihet, meddelarskydd och regionens värdegrund. Det konstateras att den aktuella händelsen gett anledning att påminna om dessa. Sedan händelsen har sådana insatser gjorts såväl gentemot chefer som på regionens hemsida.
Justitiekanslerns bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Av 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) framgår vidare att det står var och en fritt att lämna uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i de grundlagsskyddade medierna om inte något annat är föreskrivet i grundlagarna (meddelarfrihet). Meddelarfrihet gäller alltså även för anställda i den offentliga förvaltningen.
Myndigheter och andra allmänna organ får enligt 3 kap. 5 § första stycket 3 TF och 2 kap. 5 § första stycket 3 YGL inte utan stöd i grundlagen efterforska vem som har meddelat uppgifter enligt ovan (efterforskningsförbudet).
En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte heller ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk (3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL).
Enligt 1 kap, 8 § TF och 1 kap. 11 § YGL får det som är avsett att framföras i tryckt skrift eller i program inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ (censurförbudet). Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av en tryckt skrift eller ett program, om åtgärden inte har stöd i grundlagarna (förbud mot andra hindrande åtgärder).
Bedömningen i detta fall
Det är grundläggande att den som företräder en myndighet eller ett allmänt organ särskilt beaktar meddelarfrihetens stora betydelse som ett värn för yttrande- och informationsfriheten i vårt samhälle. Även om syftet med en åtgärd inte är att efterforska eller utöva repressalier mot dem som har lämnat uppgifter till medierna måste alltid risken beaktas för att åtgärden kan uppfattas som ett uttryck för missnöje med att anställda valt att utnyttja sin grundlagsfästa rätt att lämna uppgifter för publicering (jfr Justitiekanslerns beslut den 17 april 2014, dnr 6831-13-30).
Att en myndighetsföreträdare begär att få ta del av inspelningar som gjorts i syfte att sändas i grundlagsskyddade medier är oförenligt med grunderna för efterforskningsförbudet och kan dessutom uppfattas som censur eller en hindrande åtgärd. Det förhållandet att åtgärden utlöstes som en reaktion av att film- och fotoförbudet upplevdes ha överträtts liksom att den då gällande besöksavrådan inte hade upprätthållits förändrar inte den bedömningen.
Det finns mot den angivna bakgrunden skäl att se allvarligt på de åtgärder som vidtagits och kritisera Region Gävleborg och den berörde befattningshavaren.