Kritik mot Region Gävleborg med anledning av en chefs agerande i samband med intervjuer

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern riktar kritik mot Region Gävleborg för att en befattnings­havare agerat på ett sätt som står i strid med grunderna för yttrandefrihets­grundlagens förbud mot hindrande åtgärder och efterforskning av källor.

Ärendet

Bakgrund

I en anmälan som kom in till Justitiekanslern ifrågasattes om en chef vid Hudiksvalls sjukhus brutit mot tryckfrihetsförordningen och yttrande­fri­hets­grundlagen i samband med att han i mars 2022 ingripit mot journa­lister från SVT som var på plats vid sjukhuset för att intervjua medarbetare.

I anmälan hänvisades till en artikel på SVT:s webbplats. Enligt artikeln hade SVT bjudits in på en avdelning och där intervjuat medarbetare. På väg ut mötte SVT:s reporter en biträdande verk­sam­hets­chef som var upp­rörd över att SVT var där utan att ha pratat med led­ningen. Han ville också veta vad de pratat om, vilka frågor som ställts och ville även se det inspelade materialet. Enligt artikeln ledde situa­tionen till att två av de intervjuade sjuksköterskor­na inte längre ville med­verka i programmet. 

Utredningen

Justitiekanslern har med anledning av anmälan inhämtat ett yttrande från Region Gävleborg. I yttrandet har i huvudsak följande anförts.

Alla anställda har rätt att prata med media utan att chefer ska blanda sig i vad det handlar om. Det är inte bara en grundlagsskyddad rättighet utan lika mycket en grundläggande princip för att regionens hälso- och sjukvård ska kunna bedrivas så öppet och säkert som möjligt.

Att fråga om vad som sagts vid den specifika intervjun är således helt fel och regionen vill beklaga det inträffade. Den berörda chefen är vidtalad och ångrar sitt agerande. Han har kontaktat journalisten och de berörda med­arbetarna med en ursäkt och förklarat varför han agerade som han gjorde.

För att skydda framför allt patienternas integritet råder som grundregel film- och fotoförbud i sjukvårdens lokaler i Region Gävleborg. Regionen behöver kunna garantera att personer inte filmas eller fotograferas mot sin vilja. Ett tillstånd att fotografera eller filma i vårdens lokaler kräver ett skriftligt god­kännande i förväg av ansvarig verksamhetschef, som har att säkerställa att fotograferingen eller filmningen sker på ett tillräckligt säkert sätt. För att mini­mera risken för smitta i vården rådde under tiden för intervjun dessutom en avrådan från besök, om dessa inte var nödvändiga. Detta har lett till att även godkända intervjuer oftast gjorts utanför sjukhusen. Den berörda chefen förklarar sitt agerande med att han därför tappade fattningen när han mötte en för honom okänd person med en filmkamera inne på avdelningen.

Vi lever i en demokrati där det fria ordet är oerhört viktigt. I vården har man även ett särskilt ansvar att värna de patienter man hjälper. De två står givet­vis inte i motsats till varandra. Varje chef som anställs inom Region Gävle­borg får i sin grundutbildning information om meddelarfrihet, meddelar­skydd och regionens värdegrund. Det konstateras att den aktuella händelsen gett anledning att påminna om dessa.  Sedan händelsen har sådana insatser gjorts såväl gentemot chefer som på regionens hemsida.

Justitiekanslerns bedömning

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen är varje medborgare gentemot det all­männa tillförsäkrad frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.   

Av 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) framgår vidare att det står var och en fritt att lämna uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentlig­görande i de grundlagsskyddade medierna om inte något annat är föreskrivet i grundlagarna (meddelarfrihet). Meddelarfrihet gäller alltså även för anställda i den offentliga förvaltningen.

Myndigheter och andra allmänna organ får enligt 3 kap. 5 § första stycket 3 TF och 2 kap. 5 § första stycket 3 YGL inte utan stöd i grund­lagen efter­for­ska vem som har meddelat uppgifter enligt ovan (efterforsknings­för­budet).

En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte heller ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk (3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL).

Enligt 1 kap, 8 § TF och 1 kap. 11 § YGL får det som är avsett att framföras i tryckt skrift eller i program inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ (censurförbudet). Det är inte heller tillåtet för en myn­dighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av en tryckt skrift eller ett program, om åtgärden inte har stöd i grundlagarna (förbud mot andra hindrande åtgärder).

Bedömningen i detta fall

Det är grundläggande att den som företräder en myndighet eller ett allmänt organ särskilt beaktar meddelar­frihetens stora betydelse som ett värn för yttrande- och infor­mationsfriheten i vårt samhälle. Även om syftet med en åtgärd inte är att efter­forska eller utöva repressalier mot dem som har lämnat upp­gifter till medier­na måste alltid risken beaktas för att åtgärden kan uppfattas som ett uttryck för missnöje med att anställda valt att utnyttja sin grundlagsfästa rätt att lämna upp­gifter för publicering (jfr Justitiekanslerns beslut den 17 april 2014, dnr 6831-13-30).

Att en myndig­hetsföreträdare begär att få ta del av inspelningar som gjorts i syfte att sän­das i grundlagsskyddade medier är oförenligt med grunderna för efterforskningsförbudet och kan dessutom uppfattas som censur eller en hindrande åtgärd. Det förhållandet att åtgärden utlöstes som en reaktion av att film- och foto­förbudet upplevdes ha överträtts liksom att den då gällande besöksavrådan inte hade upprätthållits för­ändrar inte den bedömningen.

Det finns mot den angivna bakgrunden skäl att se allvarligt på de åtgärder som vidtagits och kritisera Region Gävleborg och den berörde befattningshavaren.