Dom från Stockholms tingsrätt i mål om ersättning enligt frihetsberövandelagen

Under 2021 avslog Justitiekanslern en begäran om ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen).

Personen som hade ansökt om ersättningen väckte sedan talan mot staten. Den begärda ersättningen uppgick till drygt 800 000 kr. Stockholms tingsrätt meddelade den 2 juli 2024 dom i mål nr T 10287-22 och ogillade käromålet.

Tingsrätten kom fram till att ersättningen skulle jämkas eftersom käranden hade agerat på ett sådant sätt att denne riktat misstankar mot sig själv och medvetet försatt sig i en situation där det funnits en överhängande risk att bli misstänkt för brott. Enligt tingsrätten hade kärandens eget beteende därmed föranlett beslutet om frihetsberövande. Tingsrätten fann vidare att det agerande som föranlett frihetsberövandet uppenbarligen har varit ett medvetet handlande, och därför ansågs omständigheterna vara sådana att rätten till ersättning skulle jämkas till noll.